Visst gör det ont när samarbeten brister? Varför skulle annars juristerna tveka?

Att renässansmänniskan är död kanske inte är så speciellt överraskande – renässansen slutade trots allt för 400 år sedan. Trenden går mot ökad specialisering, och på grund av detta blir vi som individer allt mer beroende av andra. Det krävs fler och fler olika yrkesgrupper för att gå från affärsidé till en gångbar produkt på marknaden. Denna utveckling ställer krav på företag som vill verka på den moderna marknaden, främst ur ett sekretessperspektiv. Renässansmänniskan Benjamin Franklin uttryckte det på sitt sätt: ”three may keep a secret when two of them are dead”.

En innovation är inte nödvändigtvis en uppfinning; det kan vara en ny typ kundupplevelse, organisationsform, värdekedja eller kundsegmentering. En innovation är en värdedrivare om den innebär en konkurrensfördel, exempelvis kan en ny organisationsform betyda att ett företag kan leverera en produkt snabbare. Det ligger i alla företags intresse att etablera kontroll över sina konkurrensfördelar; att förstå, bevaka och beskydda det som gör att de har en plats på marknaden. Genom att etablera kontroll över sina konkurrensfördelar kan man bättre kontrollera relationen med konkurrenter och samarbetspartners. Detta kallar vi för en kontrollposition.

Att ge ut en affärshemlighet innebär alltid en risk, men denna risk kan hanteras och begränsas. När informationen (exempelvis i form av en innovation) i sig är en konkurrensfördel är det viktigt att tänka efter vad ett utlämnande kan innebära, och sedan etablera kontroll över hur den sprids. På Benjamin Franklins tid var detta enkelt; man höll tyst helt enkelt. Idag är det betydligt svårare, eftersom information på ett naturligt vis sprids i alla riktningar. Ska man starta ett företag krävs någon som kan sköta ekonomin, någon som kan bygga och sköta en hemsida och någon som kan leverera själva tjänsten eller produkten. Alla de här personerna (ofta inte ens anställda) behöver tillgång till viss information för att kunna göra sitt jobb.

Det är alltså till synes både nödvändigt och livsfarligt att ge ut viktig information. Frågan är hur man kan avgöra vilken information som man kan ge ut utan för stor risk, och hur man kan kontrollera den när den väl är ute. Hur kan man skydda sin idé? Genom att identifiera det som är era viktigaste konkurrensfördelar, kategorisera dem efter värde (nutida och framtida), och sedan hjälpa er att etablera en kontrollposition som anpassad till ert syfte kan vi på Rouse bidra till både trygghet och konkurrenskraft.

Hur ser era samarbeten ut? Den 29/9 kommer vi på Rouse att hålla ett webinarium om företagshemligheter och samarbeten, och deras relation till kontroll. Välkomna! Anmälan sker via bildlänk nedan.

Relaterat innehåll

Hur hindrar vi någon från att stjäla vår affärsidé?

Hur hindrar vi andra från att stjäla vår affärsidé? Det är en fråga vi får ofta. Det ”enkla” svaret är att det är svårt att skydda en affärsidé. Att frågan uppstår är inte konstigt, i och med att innovation blir mer och mer affärsmodellsdrivet så är frågan aktuell för de flesta företag. Men, med traditionell […]

Protecting trade marks in relations to retail services in China

Registering trade marks in relation to retail services is now a widely accepted practice in most countries – but not in China.  In China, the Trademarks Office (CTMO) accepts applications for registration in relation to retail services only in certain specific and limited cases. There are, however, signs that things are changing. This article describes […]

Designskyddet – en IP-rättslig Schweizerkniv

Små innovativa företag med stora immaterialrättsliga tillgångar upplever sig ofta inte ha råd med patent. Som tur är kan man med lite uppfinningsrikedom slippa kostsamma patent och ändå skydda sin innovation. Vill du veta hur? Det handlar om IP-världens bäst bevarade hemlighet – Designskyddet. Kanske är det på grund av dess namn som designskyddet ofta […]

Saknar du också renässansen?

I en tid när en människa måste spendera en halv livstid för att bli expert på bara en specifik komponent på en minimal kiselplatta är det inte konstigt att man avundas renässansens stora män och kvinnor. Genier som Leonardo da Vinci, Margareta av Navarra och Benjamin Franklin (listan kan göras lång) rörde sig nästan ansträngningslöst […]

Är du en haj eller lotsfisk? Om ekosystem i näringslivet

I mitten av 1930-talet introducerade den brittiske botanikern Arthur Tansley det biologiska fenomenet ”ekosystem”; enkelt uttryckt ett system av levande organismer som samverkar med varandra och sin omgivande fysiska miljö på ett sådant sätt att de kan beskrivas som ”en” enhet. Nästan 60 år senare använde affärsstrategen James Moore för första gången begreppet (i den […]