Open Source + Kontroll = Sant

I och med att fler kommersiella aktörer ser möjligheterna med open source påverkas givetvis licensmarknaden. Till skillnad från programmerare i en del communities där fri delning uppmuntras och det råder en ”sharing is caring”-mentalitet finns det hos vissa kommersiella aktörer ett intresse av ordning och reda för att känna trygghet i hanteringen av sina affärer.

Investerar ett bolag miljoner i ett projekt där mjukvara utvecklas för att sedan integreras i en produkt vill man helt enkelt inte riskera kontrollen på grund av att man på ett vårdslöst sätt använt sig av kod som var under en viss open source-licens. Open source-licensering målas i många fall upp som något svårt, invecklat och som något som omöjliggör kontroll över den programvara som består av open source-komponenter eller möjligen har integrerats med den. Detta är inte nödvändigtvis sant. Så länge man vet vilken licens som används och vilka villkor den för med sig så är det inte särskilt komplicerat att maximera det värde som går att utvinna av att använda open source-lösningar och bibehålla kontroll över den egna utvecklingen. Där behöver man inte göra allt jobb själv, utan man kan se hur licensmarknaden har utvecklats under de senaste åren för att ha en lämplig plats att börja när det kommer till val av open source-licens.

Innan vi tittar på hur läget på licensmarknaden ser ut är det lämpligt att klargöra skillnaden mellan Copyright och Copyleft samt sammanfatta vad en open source-licens typiskt sett innehåller. Copyright, eller upphovsrätt, finns för att skydda upphovsperson från att andra kopierar, säljer och distribuerar verk utan upphovspersonens tillstånd. Det är alltså ett proprietärt skydd. Copyleft skiljer sig genom att det innebär att upphovsrättsinnehavaren medger samtliga användare en fri rätt att modifiera och sprida verket vidare. Här används alltså den proprietära skyddsformen för att tillåta och möjliggöra fri användning av andra. Denna distinktion är viktig att ha i åtanke eftersom den återspeglas i de typer av open source-licenser som finns.

Som med de flesta andra avtal innehåller open source-licenser inledningsvis en förteckning över div. definitioner där det förklaras vad som ses som användning, vidareutveckling, källkod m.m. Det finns vissa skillnader i hur varje licens definierar olika begrepp, men överlag är terminologin väldigt snarlik. Därefter stadgas den användning som är tillåten under den relevanta licensen. Detta omfattar under vilka förutsättningar användning, reproduktion, tillgängliggörande, vidarelicensering m.m. får ske. Sedan regleras vanligtvis övriga frågor i separata klausuler gällande hävning, ansvarsbegränsning, garantifrågor, hur man använder sig av den relevanta licensen för sin programvara eller kod m.m.

Enkelt uttryckt kan man dela upp open source-licenser i två huvudkategorier: copyleft-licenser och tillåtande licenser.Copyleft-licenser kännetecknas av att vidare licensering måste ske under samma villkor som den ursprungliga licensen. Detta innebär att om källkod under en Copyleft-licens implementeras i programvara är det inte tillåtet att förfoga över den i strid med den ursprungliga licensen. Dessa licenser beskrivs som ”hereditary”, eftersom licensvillkoren ”ärvs” vidare i beroendeverken. Detta gör att copyleft-licenser ”smittar” alster genererade under andra licenser och att man inte kan få något proprietärt skydd till t.ex. vidareutveckling som man bidrar till.

Copyleft-licenser kan i sin tur delas upp i två kategorier: starka och svaga copyleft-licenser. Den viktigaste skillnaden är att svaga licenser möjliggör att kod länkas till kod som regleras av en annan licens. Detta är viktigt eftersom länkningen inte innebär att man blir begränsad av licensvillkoren i det som länkas. Alltså finns en större frihet att kombinera en svag licens med en helt annan slags licens än om det hade gällt en stark copyleft-licens. Detta inkluderar även proprietär programvara.

I motsats till copyleft-licenser ställer tillåtande licenser i regel inte upp särskilt höga krav på hur andra kan använda sig av open source-komponenter, därav namnet. Denna licensform tillåter en varierande grad av frihet när det kommer till användning, vidareutveckling och distribution av öppen källkod, samtidigt som det är tillåtet att använda komponenter under denna licens i proprietär programvara. 

Med denna bakgrund i åtanke är det intressant att se hur utvecklingen ser ut på området. Vilken typ av open source-licens är mer vanligt förekommande och kan man se några trender? För att se dessa trender kan man exempelvis studera den data som finns över det gångna årets mest använda open source-licenser i relation till ung. de senaste 10 åren. På detta sätt går det att utröna vilka licenser som såg mest användning samt se hur trenderna ser ut. Av den data som finns kan man dra följande slutsatser:

  • Andelen företag som använder sig av tillåtande licenser fortsätter öka och tillåtande licenser omfattar idag över 65% av alla open source licenser.
  • Bara drygt 1/3 av alla licenser är copyleft-licenser och andelen har stadigt minskat sedan 2012.
  • De vanligaste licenserna/licensfamiljerna är fortfarande MIT, Apache, GPL och BSD.

Denna utveckling är inte särskilt förvånande med tanke på att tillåtande licenser är klart mer flexibla som utgångspunkt.Till skillnad från copyleft-licenser ställer tillåtande licenser inte upp krav på vidare licensering under samma licens, utan tilåter att t.ex. egna modifikationer licenseras ut under andra licensvillkor. Dessutom är det möjligt att blanda programvaran med i stort sett vilken annan programvara. På så sätt ges en större möjlighet att utöva en proprietär kontroll över de egna bidragen till den öppna källkoden, medan copyleft-licenser inte möjliggör detta. På så sätt ger tillåtande licenser en större frihet över vad för kontroll man vill utöva till skillnad från copyleft-licenser.  Även om copyleft-licenser som GPL tillhör de mest använda licenserna så har GPL-familjens popularitet stadigt minskat under de senaste 4-5 åren. Att licensfamiljen fortfarande tillhör en av de mest populära licenserna kan sannolikt förklaras av att GPL-licensenvar banbrytande när den släpptes och utgör ett signum för copyleft-licenser.

Den data som finns ger en fingervisning om att både programmerare såväl som kommersiella aktörer väljer de open source-licenser som tillåter kontroll av vidareutveckling, distribution, prissättningsmodeller m.m. Med detta sagt är det fortfarande viktigt för den som använder sig av öppen källkod att veta vilka licenser de använder och att de inte bryter mot licensvillkoren. För problematiken med att kombinera olika sorters licenser utan att känna till att de inte är kompatibla existerar fortfarande. Det är även viktigt att det finns en klar och tydlig process för hur användandet av open source-licenser i olika projekt ska gå till för att säkerställa att man inte tvingas dela med sig av något som man inte vill dela med sig av.

/Matti Lindberg

Kom och lyssna på oss den 5e maj så berättar vi för dig om open source, vilken licens du bör använda och hur använder dig av öppen källkod för att utöva kontroll! Information och anmälan via bildlänken nedan:

Relaterat innehåll

Hur hindrar vi någon från att stjäla vår affärsidé?

Hur hindrar vi andra från att stjäla vår affärsidé? Det här är en fråga vi får ofta. Det ”enkla” svaret är att det är svårt att skydda en affärsidé. I och med att innovation blir mer och mer affärsmodellsdrivet, så är frågan aktuell för de flesta företag. Men, med traditionell IP är det svårt att […]

PROTECTING TRADE MARKS IN RELATION TO RETAIL SERVICES IN CHINA

Registering trade marks in relation to retail services is now a widely accepted practice in most countries – but not in China.  In China, the Trademarks Office (CTMO) accepts applications for registration in relation to retail services only in certain specific and limited cases. There are, however, signs that things are changing. This article describes […]

Rouse VD intervjuas i Dagens industri (DI)

(Källa: Dagens Industri, 2020-05-18,”Piratkopior frodas i coronakrisen”) KINAS PIRATKOPIOR FRODAS I CORONAKRISEN HONGKONG. Trots att varuhandel över hela världen avstannat i spåren av virusutbrottet så har en kategori fortsatt att frodas: piratkopior från Kina. Det visar en ny undersökning som Di tagit del av.  Samtidigt anses piraterna vara snabbare på att haka på nya e-handelstrender […]

Värdefull data – myt eller verklighet?

Hela världen har blivit galen i data, och mängden data som samlas in ökar exponentiellt. Värdet av data kan verka uppenbart för alla, men faktum är att varje enskild datapunkt i sig nästan är värdelös; data blir värdefull först när den aggregerats, strukturerats och bearbetats. Detta faktum, tillsammans med några andra av datans unika egenskaper, har långtgående […]

Köp inte kejsarens nya kläder. Lär dig att hitta verkligt värde i innovation.

Vet ni värdet på de tillgångar som era investeringsobjekt sitter på, idag och i framtiden när ni gör er due diligence? Stora investeringar görs i start-ups och scale-up bolag, men sällan görs investeringarna utifrån kunskap om specifikt vilka tillgångar som finns i bolaget och hur dessa tillgångar bidrar till långsiktiga värden. Det finns många myter […]