Måste man bekänna färg?

Under vårt webinarium ”Designskyddet – en IP-rättslig Schweizerkniv” förra veckan fick vi en fråga om färg i designskydd och varumärken. Det är ett område som vi får många frågor på och som därför förtjänar ett längre svar, speciellt som tvister kan resultera i att stora belopp byter händer. Vad gäller egentligen för färger i design- och varumärkesregistreringar; spelar färger någon roll?

Av Anna Theander och Matti Lindberg

Vad gäller egentligen för skydd av färger? Färger är med som en av flera detaljer, linjer, konturer, färger, ytstrukturer eller material, som bestämmer en produkts eller produktdels utseende enligt Mönsterskyddslagen. Mönsterrättens (designskyddets) skyddsomfång skall omfatta varje mönster som inte gör ett annat helhetsintryck på en kunnig användare. Färgen är alltså en av flera saker som ger helhetsintrycket.

Grundregeln är att ett registrerat mönster (design) gäller i den färg den är registrerad i. Det kan dock vara värt att se över hur det registrerade skyddet ser ut, eftersom en viss färg kan vara starkt förknippad med andra designelement i en produkt. Vissa färger kan alltså skyddas ”passivt”, enbart genom att de utgör en del av helhetsintrycket, men är färgen väldigt viktig kan det finnas en poäng med att bekänna färg genom att göra en registrering både i svartvitt och i den specifika färgen.

Vad gäller varumärken är utgångspunkten i Sverige att det går att få varumärkesskydd för en viss enskild färg eller färgkombination. Det finns många exempel på det: Löfbergs lila färg, FOREXs gula och svarta färg m.fl. Färgen i sig kan också utgöra ett varumärke även om den inte är registrerad utan bara inarbetad, vilket exempelvis utnyttjades i tvisten mellan två tillverkare av inhalatorer (GSK v. Cipla) som avgjordes 2019.

Tillverkaren GSK hade sedan tidigare varumärkesregistrerat sin inhalator och kunde därför tidigt få ett s.k. interimistiskt beslut om stop av försäljning av Ciplas inhalatorer, vars utformning var generisk men i stort sett identisk med GSK-inhalatorn. GSK argumenterade sedan för att färgen på deras inhalator i sig var ett inarbetat varumärke och att deras i övrigt funktionella inhalatorer därmed skyddades till sin utformning, i praktiken ett designskydd genom ett (inarbetat) varumärkesskydd, vilket rätten godkände. GSK misslyckades i slutändan med att bevisa att det faktiskt fanns ett inarbetat varumärke, men fallet visade på en intressant koppling mellan varumärkesrätten och mönsterrätten som med stor säkerhet kommer att spela roll i framtida domar. Det blev också tydligt att det är viktigt med en krigskassa för att försvara sin IP; rättegången kom att kosta GSK mångmiljonbelopp.

Kravet för att en färg ska kunna varumärkesskyddas är detsamma som för andra typer av varumärken – färgen måste kunna särskilja produkten eller tjänsten och vara tydligt definierbar (exempelvis genom en färgkod i ett erkänt färgsystem). Något som är väl värt att tänka på är att det kan vara svårare att registrera en färg i sig än att skydda en kombination av färg och andra element som i ett vanligt varumärke.

Det går också att registrera varumärken i svartvitt. I Sverige har länge praxis varit att ett varumärke som registrerats i svartvitt fått skydd i alla färger, vilket har stått i strid med EU-rätten. Där omfattas endast den färg som märket är registrerat i, bland annat eftersom färgen påverkar helhetsintrycket av varumärket. 2019 ändrades dock svensk praxis genom ett avgörande i Patent- och Marknadsöverdomstolen och även i Sverige krävs nu en registrering i färg för att ett skyddsomfång i färg.

Färg spelar roll. De kan ge ett extra skyddsomfång för en design eller ett starkare skydd för ett varumärke, vilket i längden kan vara av stor vikt. Varumärkes- och mönsterrätt är två rättsområden där subjektiva bedömningar, och därmed juridisk praxis, spelar stor roll. Därför är det ofta bra att ta hjälp för att försäkra sig om att man har all relevant kunskap innan man tar ett beslut. Vi på Rouse har stor erfarenhet av att hantera både små och stora varumärkes- och designportföljer. Vill du ställa en fråga eller boka ett möte? Kontakta oss på atheander(at)rouse.com eller mlindberg(at)rouse.com.


Har ni funderingar kring varumärken? Den 25/3 kommer vi att sända en repris på vårt välbesökta webinarie om designskydd och varumärken. Missade du eller någon kollega den senaste sändningen? Anmäld dig/er kostnadsfritt på länken nedan!

Relaterat innehåll

Hur hindrar vi någon från att stjäla vår affärsidé?

Hur hindrar vi andra från att stjäla vår affärsidé? Det är en fråga vi får ofta. Det ”enkla” svaret är att det är svårt att skydda en affärsidé. Att frågan uppstår är inte konstigt, i och med att innovation blir mer och mer affärsmodellsdrivet så är frågan aktuell för de flesta företag. Men, med traditionell […]

Protecting trade marks in relations to retail services in China

Registering trade marks in relation to retail services is now a widely accepted practice in most countries – but not in China.  In China, the Trademarks Office (CTMO) accepts applications for registration in relation to retail services only in certain specific and limited cases. There are, however, signs that things are changing. This article describes […]

Designskydd i affärsrelationer

Små innovativa företag med stora immaterialrättsliga tillgångar upplever sig ofta inte ha råd med patent. Vi har tidigare prata om designskyddet som IP-världens Schweizerkniv, men i vårt kommande webinarium kommer vi att prata mer om hur designskyddets speciella utformning innebär skillnader för hur man bör använda sig av det i relationsbaserade skyddsformer för IP. Välkomna […]

Erik Oskarsson tar över som ny VD för Rouse Sweden!

Det är nu två år sedan förvärvet av IPQ och den efterföljande etableringen av varumärket Rouse Sweden på den svenska marknaden vilket ni som kunder, och självklart våra konsulter, bidragit till i allra högsta grad. Integrationen mellan Rouse och IPQ har gått över förväntan och verksamheten är stabil.  Tiden är därför mogen för ännu en […]

DEBATTARTIKEL: Driv klimatvänlig innovation och tillväxt via patentsystemet

Förslaget i denna debattartikel går ut på att revidera dagens patentsystem genom att tillföra ökade gröna incitament för uppfinnare och näringsliv. Initiativet syftar till att påskynda och driva klimatvänlig innovation och tillväxt. Klimatfrågan har kommit att betraktas som vår tids stora ödesfråga av allt fler vilket är positivt, men samtidigt är det lätt att drabbas […]