Patent- och marknadsdomstolen har nyligen avgjort målet mellan Konsumentombudsmannen och Kenza Zouiten AB (”Kenza-målet”). I domen förbjöds Kenza Zouiten AB att medverka till marknadsföring av solglasögon på Instagram och blogg på så sätt att det inte tydligt framgår att det är marknadsföring. Förbudet som domstolen meddelat följer med ett vite på 200 000 kronor.Det innebär att om Kenza Zouiten AB bryter mot vitesförbudet kan bolaget tvingas betala vitet.
I utformandet av vitesförbudet citerar domstolen vägledande praxis från Högsta domstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen. Enligt ett avgörande från Högsta domstolen NJA (2018 s. 883) framgår att ett vitesförbud måste ha tydlig koppling till den konkreta överträdelse som ägt rum. Med detta följer att vitesförbudet måste formuleras så att det tydligt framgår vilken marknadsföring som är förbjuden och vilka produktkategorier som avses. Enligt Högsta domstolen talar även rättssäkerhetsskäl för att förbud konkretiseras genom så att det klart framgår vilket slags handlingar det avser. Patent- och marknadsöverdomstolen (PMT 2054-18) har även i det vägledande s.k. ”Kissie-målet” gjort samma bedömning avseende hur ett vitesförbud ska utformas. Vitesförbudet får därför inte träffa helt andra produktkategorier än de som är under domstolens prövning i samma mål. Det var mot bakgrund av denna praxis som Patent- och marknadsdomstolen i Kenza-målet begränsade vitesförbudet till att enbart gälla marknadsföring av solglasögon.
Frågan som dock uppkommer är hur effektiva dessa vitesförbud får anses vara och vilken praktisk effekt de får på influencers. En influencer är av sin natur en person som har möjlighet att medverka till marknadsföring av en rad olika varor och tjänster. Detta skiljer sig exempelvis från bolag som enbart säljer en vara eller tjänst och därmed enbart marknadsför just denna vara eller tjänst. För ett bolag som exempelvis Chimi skulle en risk att behöva betala vite vara effektivt i den bemärkelse att det skulle finnas ekonomiska incitament att marknadsföra sina solglasögon på ett korrekt sätt.
Oavsett om influencerbolag, som exempelvis Kenza Zouiten AB, medverkar till marknadsföring av enskilda varor eller tjänster, är bolagen skyldiga att följa vid var tid gällande marknadsföringsrättsliga regler. Detta inbegriper även att tillse att den reklam som publiceras faktiskt uppfattas som sådan genom en ändamålsenlig märkning. Det vitesförbud som nu har meddelats träffar dock enbart Kenza Zouiten ABs medverkan till marknadsföring av solglasögon. Alla andra typer av varor eller tjänster, som Kenza Zouiten AB kan medverka till att marknadsföra, faller utanför det förbud som meddelades i Kenza-målet. Kenza Zouiten AB kan därmed exempelvis medverka till marknadsföring av semesterresor och undgå att betala vite även om reklamen inte märks på ett korrekt sätt. Mot bakgrund av den verksamhet som många influencers bedriver kan det därför diskuteras om den relativt nya praxis gällande utformning av vitesförbud är ändamålsenlig.
Vitet ska fungera som ett medel för att få bolag att följa de marknadsföringsrättsliga regler som gäller för att skydda konsumenterna. Frågan är om inte skyddet för konsumenterna till viss del går förlorat när influencerbolagens vitesförbud enbart träffar en specifik vara eller tjänst? Det bör därmed kunna övervägas om inte domstolarna ska ta hänsyn till det specifika bolagets verksamhet vid utformningen av vitesförbuden. När det gäller influencerbolag kanske det bör vara så att rättssäkerhetsaspekten och kravet på konkretisering av förbuden till viss del ska ge vika för att skydda konsumenternas intressen?
/Love Fält
