Designskyddet – en IP-rättslig Schweizerkniv

Små innovativa företag med stora immaterialrättsliga tillgångar upplever sig ofta inte ha råd med patent. Som tur är kan man med lite uppfinningsrikedom slippa kostsamma patent och ändå skydda sin innovation. Vill du veta hur? Det handlar om IP-världens bäst bevarade hemlighet – Designskyddet.

Kanske är det på grund av dess namn som designskyddet ofta glöms bort. ”Design” för lätt tankarna till Konstfack och Svenskt Tenn, men man ska inte låta sig luras. Designskyddet, som i lagtext kallas mönsterskydd, ärden immaterialrättsliga världens Schweizerkniv; det är snabbt, enkelt och kan erbjuda ett kostnadseffektivt skydd i en mängd olika situationer, inte minst när det gäller teknik.

Vi har tidigare skrivit om ”dead capital” (länk till artikel) och om hur små företag måste skapa en kontrollposition runt sina immateriella tillgångar för att kunna få tillgång till kapitalmarknader. Det gäller såklart även för större företag, men de kan ofta ”köpa sig ur problemet”. För de som har begränsade resurser blir detta en klassisk ”catch-22”, där företaget måste spendera stora mängder pengar, som de inte har, för att få tillgång till pengar för att växa. Det är där designskyddet kommer in.

Designskyddet kan i stora drag fylla tre funktioner: Det kan användas för att skydda just en design, som ett verktyg för att komplettera och förstärka en varumärkesrätt eller ett patent, och kan i vissa fall ersätta patent för de produkter som av någon anledning inte kan patenteras.

I de flesta fallen används designskyddet som ett komplement till patent och varumärken. Patenterade tekniska uppfinningar med en viss utformning kan i många fall kopieras, och med små ändringar i tekniken kan konkurrenters produkter undvika att falla inom ramen för patentet. Om uppfinningens funktion däremot också beror på dess utformning kan man med ett designskydd förhindra användningen av konkurrenternas till utseende och funktion jämförbara kopia. På samma vis kan också designskydd ersätta patent helt i vissa fall, som när uppfinningen inte kan patenteras alls, eller som en nödlösning när det helt enkelt inte finns resurser för att ansöka om patent. Till skillnad från patent erbjuder designskydd också, på grund av dess enkelhet, en möjlighet till relativt billigt tvistande. Eftersom en rättighet utan hot om tvist är föga mer än ett papper kan denna egenskap ha stor betydelse.

Designskydd kan också användas för att skydda ett företags varumärkesrättsliga identitet. Det är inte ovanligt att företag som har skyddat sina varumärken ser konkurrenter kopiera andra delar av deras produkter, såsom utformning och färg. Dessa delar av en produkts utseende faller inte under ett varumärkesskydd men kan trots det utgöra en stor del av ”varumärket” i en mer allmän betydelse. Det gäller exempelvis utformningen av världens kanske mest kända flaska, den klassiska Coca Cola-flaskan i glas. Den är mycket lätt att känna igen och skyddades därför redan 1915 som en del av företagets ”branding”, och lär ha givit en svindlade avkastning på den investerade kapitalet.

Designskyddet är kostnadseffektivt och kan erbjuda ett enkelt skydd för de som inte har råd med eller av andra skäl inte kan få patent, men kan också användas som ett komplement till patent och varumärkesregistreringar för att bygga ett utökat skydd, stärka kontrollpositioner, och som ett kostnadseffektivt slagträ vid eventuell konflikt. 

/Anna Theander

Vill du lära dig mer? Den 21 januari håller Rouse ett webinarium på temat ”Designskyddet – en IP-rättslig Schweizerkniv”, där vi kommer prata mer om hur designskyddet fungerar och hur ditt företag kan använda det för att skapa ökad trygghet och lönsamhet. Anmälan sker via bildlänken nedan. Välkommen.

Relaterat innehåll

Hur hindrar vi någon från att stjäla vår affärsidé?

Hur hindrar vi andra från att stjäla vår affärsidé? Det är en fråga vi får ofta. Det ”enkla” svaret är att det är svårt att skydda en affärsidé. Att frågan uppstår är inte konstigt, i och med att innovation blir mer och mer affärsmodellsdrivet så är frågan aktuell för de flesta företag. Men, med traditionell […]

Protecting trade marks in relations to retail services in China

Registering trade marks in relation to retail services is now a widely accepted practice in most countries – but not in China.  In China, the Trademarks Office (CTMO) accepts applications for registration in relation to retail services only in certain specific and limited cases. There are, however, signs that things are changing. This article describes […]

Saknar du också renässansen?

I en tid när en människa måste spendera en halv livstid för att bli expert på bara en specifik komponent på en minimal kiselplatta är det inte konstigt att man avundas renässansens stora män och kvinnor. Genier som Leonardo da Vinci, Margareta av Navarra och Benjamin Franklin (listan kan göras lång) rörde sig nästan ansträngningslöst […]

Är du en haj eller lotsfisk? Om ekosystem i näringslivet

I mitten av 1930-talet introducerade den brittiske botanikern Arthur Tansley det biologiska fenomenet ”ekosystem”; enkelt uttryckt ett system av levande organismer som samverkar med varandra och sin omgivande fysiska miljö på ett sådant sätt att de kan beskrivas som ”en” enhet. Nästan 60 år senare använde affärsstrategen James Moore för första gången begreppet (i den […]

Varför nöja oss med en andraplats?

Enligt Global Innovation Index 2020 är Sverige näst bäst i världen på innovation. Det är en hedersbetygelse och en försäkran om att vi gör mycket rätt. Samtidigt kan man inte låta bli att undra; vad hindrar oss från att bli bäst? Och varför har det någon betydelse egentligen? Välkommen på ett panelsamtal med Rouse om […]