Artificiell intelligens och jurister – några tankar om framtiden och möjligheterna att förutse rättslig effekt

Ingen har väl kunnat undgå den strida ström av nyheter som rör utvecklingen inom artificiell intelligens eller ”AI”? Alltifrån självkörande bilar och AI-assistenter som identifierar vilken låt vi lyssnar på till datorprogram som bokar ett bord på restaurang[1]. Men trots att betydande framsteg har skett inom vissa områden, är vi fortfarande långt från att lyckas konstruera en maskin med intelligens på mänsklig nivå, s.k. generell artificiell intelligens eller ”AGI”. Faktum är att forskarvärlden ännu är oense om när vi kommer att lyckas skapa AGI eller huruvida det överhuvudtaget kommer att ske.[2]

Inom vissa områden är dock utvecklingen inom AI stark. Den medicinska vetenskapen har gynnats av framsteg inom områden som bildigenkänning där datorer i studier har överträffat människor i att identifiera sjukdomar.[3] Kanske är det enbart en tidsfråga innan myndigheterna beslutar att analys av vissa typer av röntgenbilder ska utföras av en AI istället för en utbildad läkare? I takt med att programvaran blir allt bättre ställs således frågan; är det etiskt försvarbart att överlåta analysen till en människa? Varför ska vi tillåta att människor gör livsavgörande analyser med sämre kvalitet än ett datorprogram?

Men vad gäller för oss jurister och AI? Det finns olika undersökningar som behandlar frågan om vilka yrken som kommer utkonkurreras i framtiden.[4] När det kommer till just juristyrket brukar dessa artiklar ofta ranka yrket som ett relativt seglivat, d.v.s. ett som inte hotas av den artificiella intelligensen, alltjämt under förbättring. Kort och gott; ett framtidsyrke. Det vore emellertid klokt att föra en mer nyanserad diskussion kring hur framtidens juristyrke kommer att se ut. Max Tegmark, svensk och professor vid MIT, Massachusetts Institute of Technology i USA, förutspår att yrken som ställer höga krav på social intelligens och mänsklig interaktion kommer att leva längre än yrken som kräver genomgång och bearbetning av stora mängder information.[5] Denna teori bör även i hög grad kunna appliceras på oss jurister. Faktum är att flera delar av de arbetsuppgifter som vi jurister idag utför på en daglig basis ligger i ”riskzonen” för automatisering eftersom de saknar koppling till exempelvis social intelligens.

Idag finns det flera studier som visar att AI faktiskt är ”bättre” än oss jurister på mycket av vad vi gör. En undersökning visade att AI utklassade mänskliga jurister när det gällde granskning av sekretessavtal.[6] I undersökningen behövde AI-programmet inte mer än 26 sekunder för att granska avtalet, till skillnad från i snitt 1,5 timme för de mänskliga juristerna. När avtalsgranskning tar den digitala juristen mindre än en halv minut bör kanske den mänskliga juristen istället lägga sin tid på social interaktion med klienten och säkerställa avtalets efterlevnad och implementering i klientens organisation. Detta bör i många fall också vara mer värdeskapande för våra klienter.

När det gäller bildigenkänningen och utvecklingen av AI inom detta område finns det i dagsläget flera verktyg tillgängliga för att jämföra figurativa varumärken.[7] Dessa AI-verktyg är i många fall mycket effektiva när två figurativa varumärken ska jämföras mot varandra. När vi har dessa AI-verktyg tillgängliga, har då inte våra klienter rätt att kräva att vi ska bli bättre på att förutse den rättsliga effekten? I detta fall att bedöma om två varumärken anses förväxlingsbara eller inte. Då bör inte vi jurister kunna komma undan med rådgivning där vi säger oss vara osäkra.

Många klienter tvekar inför att ge sig in i en domstolstvist. Inte bara riskerar klientens företag att ta direkt ekonomisk skada, de kan även riskera att förlora kontroll över exempelvis strategiska immateriella tillgångar. Det finns idag AI-program som kan förutse utgången i ett mål. Ett AI-program är byggt för att förutse beteenden hos Högsta domstolen i USA.[8] Med hjälp av maskininlärning kan det AI-programmet förutse utgången i mål med en korrekthet på 70 %. Ytterligare en studie visar att ett annat AI-program, med hjälp av maskininlärning, kan förutse utfall i Europadomstolen för mänskliga rättigheter med en korrekthet på 79 %.[9] Dessa studier kan kanske framstå som nyheter men faktum är att en amerikansk jurist redan på 1960 talet förde en diskussion om datorernas möjlighet att förutse utgången av vissa mål.[10] Slutsatsen efter att ha läst dessa studier är att vi jurister i framtiden kommer behöva bli bättre på att, med hjälp av AI, lämna tydliga besked på klienternas frågor om chanserna för framgång i en tvist. Men hjälp av AI kommer vi jurister då tydligare kunna redogöra för vilka effekter våra klienter kan förvänta sig när de ger sig in i en tvist.

Hur ska då den moderna juristen se på och förhålla sig till den ökade automatiseringen? Även om yrket jurist inte är direkt hotat av AI på samma sätt som kanske yrket lastbilschaufför, är vissa arbetsuppgifter inom ramen för yrket definitivt konkurrensutsatt av datorer och AI. Detta bör dock inte nödvändigtvis ses som ett problem eller skäl för oro. Istället kan den tekniska utvecklingen möjliggöra en utveckling av social intelligens och kreativitet för oss jurister. Som ett led i detta bör vi därefter fokusera på hur vi förbättrar upplevelsen av hur vi levererar våra tjänster. Som den moderna juristen bör vi därför fundera på hur våra rekommendationer tas emot, hur rekommendationerna hanteras i våra klienters organisationer samt vilken effekt vår rådgivning har. Faktum är att ett råd inte är något värt förrän det tillämpas och får effekt i våra klienters verksamhet.

Thomas Randes och Love Fält

Just thinking!


[1] https://www.theverge.com/2018/12/5/18123785/google-duplex-how-to-use-reservations.

[2] Liv 3.0 att vara människa i den artificiella intelligensens tid, Max Tegmark, Volante 2017 s. 39 ff.

[3] Exempelvis granskning av MRI bilder av hjärntumörer https://www.cancernetwork.com/sno-2016/computer-outperforms-humans-mri-brain-tumor-analysis.

[4] Se exempelvis https://strategiska.se/app/uploads/folder.pdf.

[5] Se Liv 3.0 s. 162 f.

[6] https://blog.lawgeex.com/20-top-lawyers-were-beaten-by-legal-ai-here-are-their-surprising-responses/.

[7] Exempelvis betalverktyget Clarivate Analytics TMgo365tm men även WIPOs gratisverktyg Global Brand Database.

[8] Katz DM, Bommarito MJ II, Blackman J (2017) A general approach for predicting the behavior of the Supreme Court of the United States. PLoS ONE 12(4): e0174698. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0174698.

[9] Aletras N, Tsarapatsanis D, Preoţiuc-Pietro D, Lampos V. 2016. Predicting judicial decisions of the European Court of Human Rights: a Natural Language Processing perspective. PeerJ Computer Science 2:e93 https://doi.org/10.7717/peerj-cs.93.

[10] Lawlor, Reed C., What Computers Can Do: Analysis and Prediction of Judicial Decisions, 49 A.B.A. J. 337 (1963).


Relaterat innehåll

Hur hindrar vi någon från att stjäla vår affärsidé?

Hur hindrar vi andra från att stjäla vår affärsidé? Det är en fråga vi får ofta. Det ”enkla” svaret är att det är svårt att skydda en affärsidé. Att frågan uppstår är inte konstigt, i och med att innovation blir mer och mer affärsmodellsdrivet så är frågan aktuell för de flesta företag. Men, med traditionell […]

Protecting trade marks in relations to retail services in China

Registering trade marks in relation to retail services is now a widely accepted practice in most countries – but not in China.  In China, the Trademarks Office (CTMO) accepts applications for registration in relation to retail services only in certain specific and limited cases. There are, however, signs that things are changing. This article describes […]

DEBATTARTIKEL: Driv klimatvänlig innovation och tillväxt via patentsystemet

Förslaget i denna debattartikel går ut på att revidera dagens patentsystem genom att tillföra ökade gröna incitament för uppfinnare och näringsliv. Initiativet syftar till att påskynda och driva klimatvänlig innovation och tillväxt. Klimatfrågan har kommit att betraktas som vår tids stora ödesfråga av allt fler vilket är positivt, men samtidigt är det lätt att drabbas […]

Problemet med att räkna på IP

Att söka patent är inte billigt, och de flesta inser snabbt att kostnaden för ansökningsprocessen måste vägas mot potentiella inkomster. Frågan är hur man bäst går till väga för att göra det. Om man har lyssnat på oss de senaste åren kan man lätt få intrycket att det handlar om att göra en enkel DCF-modell […]

Smarta sekretessavtal istället för dyra patent?

När du har gjort en uppfinning och vill få ut den på marknaden finns det många fallgropar. I allmänhet måste du samarbeta med andra för att komma vidare med uppfinningen, och då är det viktigt att säkerställa att du behåller kontrollen över din uppfinning. Genom ett välskrivet sekretessavtal kan man se till att skapa goda […]