Är du en haj eller lotsfisk? Om ekosystem i näringslivet

I mitten av 1930-talet introducerade den brittiske botanikern Arthur Tansley det biologiska fenomenet ”ekosystem”; enkelt uttryckt ett system av levande organismer som samverkar med varandra och sin omgivande fysiska miljö på ett sådant sätt att de kan beskrivas som ”en” enhet. Nästan 60 år senare använde affärsstrategen James Moore för första gången begreppet (i den här artikeln i Harvard Business Review) för att beskriva hur företag och institutioner blev allt mer sammankopplade och sinsemellan beroende. James Moore menade att vi, genom att se på företag som delar av ett ”business ecosystem”, bättre kan förstå den dynamik som styr affärsvärlden.

Ekosystem är till sin natur decentraliserade; varje aktör har en egen agenda, och konkurrerar med de andra organismerna i systemet om resurser och möjligheter. Samtidigt har alla aktörer nytta av varandra, genom att man kan dra nytta av de investeringar som andra medlemmar har gjort och, som i fallet för mindre företag, utnyttja de möjligheter som uppstår nedströms från jättarna. Genom att dra åt samma håll minskar man också risken för att de strukturer/tekniker man utvecklar skulle gå ur tiden alltför fort.

Decentraliseringen har sina fördelar i form av snabbare och bättre beslutsfattande och tydligare incitamentsstrukturer. Samtidigt skapar den också problem i form av transaktionskostnader och bristande samordning, men dessa kostnader är små i sammanhanget. I takt med globaliseringen har de flesta stora marknader kommit att domineras av en eller flera konkurrerande ekosystem. James Moore hävdade i sin artikel att det framförallt var konkurrensen mellan dessa ”företagsnebulosor” som drev 90-talets industri-transformation. ”IBM eller Apple?” frågade han sig; idag skulle kanske frågan varit en annan.

Ekosystem uppstår spontant, både i naturen och affärsvärlden, och formas av omgivningen. Inte visste väl den första hajen att små lotsfiskar skulle komma att utnyttja den som ett simmande julbord? Att ekosystem uppstår spontant betyder dock inte på något vis att man som affärsidkare måste vara passiv; tvärtom lägger de största företagen i världen enorma mängder pengar och arbete på att skapa, underhålla och utveckla sina ekosystem. Appstore och Google Play är två bra exempel på det; nuförtiden har både Apple och Google ”developer programs” för att locka utvecklare till just deras plattformar, och hjälpa dem att tjäna pengar på sina idéer.

Även om de flesta företag inte kan ”skapa” egna ekosystem som Apple och Google kan de flesta påverka hur deras ekosystem skall se ut och vilken plats de själva ska besitta i systemet. Att göra det kräver tid och fokuserat arbete, och för många mindre företag kan det vara mer effektivt att helt enkelt finna sig i sin plats och göra det bästa av situationen. I vissa fall kan det dock löna sig även för mindre företag, som när det finns en möjlighet att skapa något som är tillräckligt stort för att den stora initiala kostnaden skall betala sig. Tänk exempelvis på elbilsexpansionen; att bygga chassi, utveckla batteri och sätta upp laddstolpar  annan infrastruktur kan sammantaget vara för komplicerat (för riskabelt) för ett enskilt företag.

För att påverka ett redan existerande, alternativt ”designa” ett nytt, ekosystem krävs det att man har en bra förståelse för hur ekosystem fungerar och en klar uppfattning om vad deras syfte är. Genom att knyta andra företag till sig kan man sprida risker, använda varandras infrastruktur och minska behovet av direkt marknadsföring. Det är dock viktigt att man också förstår problemet med fördelning av värde inom systemet; vem ska få vad och vad är man själv beredd att ge upp? På lång sikt finns det också en kontrollaspekt; hur mycket kontroll kan vi och vill vi utöva över själva systemet, och över vår position i systemet?

Den 8/12 sänder Rouse ett webinarium om ekosystem i näringslivet: deras struktur, deras funktion, och hur man kan använda dem till sin fördel. Deltagande är kostnadsfritt, anmäl dig via den här länken.

Relaterat innehåll

Hur hindrar vi någon från att stjäla vår affärsidé?

Hur hindrar vi andra från att stjäla vår affärsidé? Det är en fråga vi får ofta. Det ”enkla” svaret är att det är svårt att skydda en affärsidé. Att frågan uppstår är inte konstigt, i och med att innovation blir mer och mer affärsmodellsdrivet så är frågan aktuell för de flesta företag. Men, med traditionell […]

Protecting trade marks in relations to retail services in China

Registering trade marks in relation to retail services is now a widely accepted practice in most countries – but not in China.  In China, the Trademarks Office (CTMO) accepts applications for registration in relation to retail services only in certain specific and limited cases. There are, however, signs that things are changing. This article describes […]

Designskyddet – en IP-rättslig Schweizerkniv

Små innovativa företag med stora immaterialrättsliga tillgångar upplever sig ofta inte ha råd med patent. Som tur är kan man med lite uppfinningsrikedom slippa kostsamma patent och ändå skydda sin innovation. Vill du veta hur? Det handlar om IP-världens bäst bevarade hemlighet – Designskyddet. Kanske är det på grund av dess namn som designskyddet ofta […]

Saknar du också renässansen?

I en tid när en människa måste spendera en halv livstid för att bli expert på bara en specifik komponent på en minimal kiselplatta är det inte konstigt att man avundas renässansens stora män och kvinnor. Genier som Leonardo da Vinci, Margareta av Navarra och Benjamin Franklin (listan kan göras lång) rörde sig nästan ansträngningslöst […]

Varför nöja oss med en andraplats?

Enligt Global Innovation Index 2020 är Sverige näst bäst i världen på innovation. Det är en hedersbetygelse och en försäkran om att vi gör mycket rätt. Samtidigt kan man inte låta bli att undra; vad hindrar oss från att bli bäst? Och varför har det någon betydelse egentligen? Välkommen på ett panelsamtal med Rouse om […]